Isande vindar

Maj Hirdman (1888-1976) växte upp i Norberg. Hennes föräldrar brevväxlade i flera år under de perioder de tvingades att leva åtskilda pga arbete på annan ort. Foto Ernst blom. Västmanlands läns museum.

Maj Hirdman (1888-1976) växte upp i Norberg. Hennes föräldrar brevväxlade i flera år under de perioder de tvingades att leva åtskilda pga arbete på annan ort. Foto Ernst blom. Västmanlands läns museum.

Den ryska kölden! Var ute en lång sväng nu i helgen och det bet verkligen i näsa och kinder. Ändå var det bara 20 minusgrader, det har man ju upplevt många gånger i livet utan att frysa så värst. Nu ögnar jag igenom bokmanuset, ni vet – brevboken om Maj Hirdmans föräldrar – och ser att vintern 1890 var isande kall här i Bergslagen med svårsågat fruset timmer och dragiga byggnader. Lars M Eriksson ledde arbetet på olika ångsågar och vintern 1890 skriver han brev från Smedsbo ångsåg i Tärna till hustrun Mathilda som satt i en arbetarbarack med tre små barn i Norberg, yngsta barnet var Maj Hirdman, 2 år.

14 jan 1890:  Jag kom inte fram hit förrän på kvällen, för jag gick vilse och kofferten fick jag ej förrän dagen efter. Därför fick jag ligga på golvet första natten, men vi har fått ett varmt rum, så jag frös inte. Det allra sämsta är att i rummet finns en kakelugn med en så liten eldstad, så vi kan inte laga någon mat och vi bor åtta karlar i rummet.

19 jan 1890:  Igår var även jag mycket dålig, men ej värre än att jag kunde arbeta. Jag hade så förfärligt ont över tinningen så i går kväll när jag lade mig, var jag riktigt rädd att jag skulle sjukna in, men i dag är jag bättre. Ser du, det är ett så förfärligt drag i såghuset. Det finns nog fönster och dörrar men där vi tar in timret måste det stå öppet, men jag skall försöka passa mig.

11 feb 1890:  Men jag har haft så förfärligt ont i min rygg så jag har inte förtjänat så mycket, utan istället så har jag måst leja en karl till. Så nu har jag fem karlar men jag har ändå förtjänat något över 3 kr per dag. Idag har jag förtjänat 5 kr, men nu går det inte så bra att såga för timret är hårt fruset. Jag önskar att det måtte bli töväder igen, så att det kan gå undan med arbetet.

2 mars 1890:  Men nu är det värre för timret är så hårt fruset till följd av kylan. Men vintern skall väl snart ge med sig. På morron i dag var det 23 grader kallt här. Jag tänker med ängslan på dig och barnen hur ni kan reda er i ert uthus. Hoppas ändå att du har ved.

15 mars 1890:  Jag är någorlunda frisk, men jag har haft en förfärlig snuva med värk över tinningen. Det är för mycket drag både natt och dag för den här kåken är förfärligt kall och dragig så det är knappast någon natt som jag inte får frysa ända fram till morgonkvisten. Vi eldar om kvällarna så det är riktigt farligt att se på, men det drar snart ut. Jag får hoppas att det blir vackert väder och sommar snart. Då blir det här den värsta vintern som tänkas kan.

Boken ”Älskade Mathilda! 100 brev om kärlek, slit och nöd” kommer den 1 juni.

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Tips och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s