Gott nytt år

Mitt på blanka förmiddagen den 30 december.
Att solen är en stjärna syns ju tydligt genom kameralinsen.

Sådärja, nu är första halvåret med Ekomuseum Bergslagen tillryggalagt. Oj, det gick snabbt! Just nu är det nyårsafton och jag sitter hemma i soffan och tänker tillbaka. Det var högsommar när jag började med en rundresa i området. Hann ju inte med allt som sommartid går att ta del av vid Ekomuseum Bergslagens 61 besöksmiljöer men jag lovar, det finns nästan hur mycket som helst att upptäcka, i stort som smått. För första gången var jag med när valsverket i Karmansbo smedja drog igång. Det var en spännande föreställning. Det låter mycket när järn valsas och glödgat järn är hett och tungt, smederna svettades och publiken höll andan. En fika med kakor i skuggan under ekarna vid herrgården smakade sedan bra. Ja så där rullade sommaren på i järnets tecken. Röda jordens dag, Lapphyttan, Hammardagen, Flogbergsspelet, Trångforsdagen, Teatermaskinens föreställning. Under hösten koncentrerade jag mig på att träffa så många människor som möjligt inom de sju kommunerna, både tjänstemän och föreningar. Vilket stort engagemang för vår industrihistoria det finns! Verkligen något att ta fasta på. För även svårare saker finns att ta tag i och analysera. Redan vid stämman i maj kom besked från Hallstahammar att de inte ville fortsätta samarbetet inom stiftelsen, och på sensommaren kom samma besked från Fagersta. Det har resulterat i att det under vårvintern ska arrangeras ett seminarium, ett möte, där så många som möjligt ska diskutera mål och mening med stiftelsens verksamhet. Det ska bli mycket intressant! En nyhet 2014 är att vi återigen ska ge ut en tidskrift, men nu i form av ett magasin. Planen är att Ekomuseum Bergslagens magasin ska ”magasinera”  historia i ett snyggt och modernt format men också berätta om livet här och nu och vara en fin inspiration för besökare till de 61 besöksmålen. Temat för första numret blir Strömsholms kanal. Jag ser fram emot ett händelserikt 2014.

Annonser

Källfallet återuppstår

Annica Eriksson från Grängesbergs byalag OCH Gigi Karlestedt från kulturförvaltningen i Ludvika
Annica Eriksson från Grängesbergs byalag och Gigi Karlestedt  kulturförvaltningen i Ludvika.

Ett litet mirakel! Det medfarna men charmiga och historiskt intressanta bostadsområdet Källfallet i Grängesberg räddas. Äntligen! Räddningen kommer från föreningen Grängesbergs byalag. Att rädda eller riva Källfallet har varit en fråga i mer än tio år, sedan området blev herrelöst. Från Ludvika kommuns sida har kulturförvaltningen arbetat för ett bevarande medan kommunledningen tänkt sig att rivning är enda vägen. Engagemanget och striden för områdets fortlevnad har varit en process med många inblandade och många åsikter.

Högra raden av hus
Den en raden av hus varav ett i förvandling.

Men det är först nu sedan Grängesbergs byalag tagit över ägandet  som det på riktigt börjat hända saker. När jag besökte Källfallet i början av december var 15 av de 22 husen sålda. Jag är imponerad av föreningen. Här kan man verkligen tala om ideella föreningars kraft och betydelse för utveckling. Länsstyrelse och Länsmuseum stöttar naturligtvis det fortsatta livet för Källfallet eftersom  området är unikt och klassat som ett riksintresse inom kulturmiljövården.

Under den gula putsen
De ursprungliga träfasaderna är intakta under den gula putsen.

Husen, som är tidstypiska arbetarbostäder byggdes 1896. Gruvarbetarna jobbade ju långt ner i berget hela dagarna därför skulle de bo högt med tillgång till mycket luft och ljus när de var lediga. Så var tanken när Källfallet byggdes. När man är på området slås man faktiskt av den perfekta placeringen av de 22 husen som i två rader löper över en kulle kantad av lövträd, dessutom nära till centrum. Jag tror att Källfallet inom kort är Grängesbergs stolthet.

Medalj för bevarandet av Engelsbergs bruk

Hyttplatsen vid Engelsbergs bruk
Hyttplatsen vid Engelsbergs bruk

För bevarandet av svenskt kulturarv har ägarna till Engelsbergs bruk, Antonia och Viveca Ax:son Johnson tilldelats Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj. Engelsbergs bruk är en välkänd och välbevarad bruksmiljö, ja så unik att miljön är både byggnadsminne och ett världsarv. På området finns också ett arkiv där stora stora delar av Sveriges industrihistoria från 1900-talet bevaras och är tillgängligt bland annat för forskning.

Delar av Engelsbergs herrgård
Engelsbergs  bruks herrgård

Familjen som ägt byggnaderna i snart hundra år får medaljen och diplomet ”för långsiktigt arbete med bevarandet av bruket Engelsberg samt för att ha utvecklat Engelsbergsarkivet till ett av Sveriges största privata industrihistoriska arkiv”.

Ax-sson JohnssonKulturminister Lena Adelsohn Liljerot, som överlämnade medaljen, med Viveca och Antonia Ax:sos Johnson. Medaljörerna om medaljen: Det är en stor ära och med lika stor glädje som vi tar emot denna utmärkelse som vi också uppfattar som en erkänsla även för tidigare generationers framsynta insatser samt av alla de som arbetat och arbetar vid bruket och arkivet.

Ekomuseum Bergslagen gratulerar! Engelsbergs bruk är verkligen en pärla att besöka och med rötter ända ner i medeltiden är platsens historia en viktig del av Bergslagens historia.