Lilla museiskolan

Torsten, Lovisa och….
Torsten, Lovisa och Anette arbetar med föreningen ArbetSam

Är du aktiv i en ideell förening som arbetar med ett arbetslivsmuseum? I så fall kan du passa på att anmäla dig till ”Lilla museiskolan” under två dagar 25-26 april i Hallstahammar. Lilla museiskolan kommer till fler platser i Sverige, men den första är förlagd till en miljö i Ekomuseum Bergslagen, närmare bestämt Kanalkaféet på Skanzenområdet i Hallstahammar. Det handlar om en inspirationskonferens med föreläsningar inom områdena museipedagogik, marknadsföring, föremålsvård, bemötande, utställningsteknik, alltså konsten att utveckla ett museum.

Kjell Nordeman
Kjell Nordeman från ArbetSam arrangerar Lilla museiskolan

Det är föreningen ArbetSam som arrangerar Lilla museiskolan och för Ekomuseum Bergslagens del är det finfint att det första tillfället förläggs i Ekomuseums område som också kommer att stötta de föreningar som är besöksmål i Ekomuseum Bergslagen  och som vill  delta.

Kursen tar emot ett trettiotal deltagare per gång och det är principen först till kvarn som gäller. Anmäl dig senast 30 mars till: kjell.nordeman@arbetetsmuseum.se

Vad är ett arbetslivsmuseum? Jo ett arbetslivsmuseum bevarar, brukar och berättar om industrisamhällets kulturarv ur många olika perspektiv och det finns inte mindre än 1 400 arbetslivsmuseer i Sverige och cirka 500 av dem är medlemmar i ArbetSam, flera av dem är besöksmål i Ekomuseum Bergslagen.

Ett typiskt arbetslivsmuseum
Typiskt men unikt arbetslivsmuseum: Gruvmuseet på Ludvika gammelgård
Skor som användes av arbetare som byggde Strömsholms kanal
Unika föremål i ett arbetslivsmuseum: skor använda vid bygget av Strömsholms kanal
Annonser

Cyrillus Johansson i Fagersta och Ludvika

Cyrillus plan för korsningen Faluvägen-Grangärdevägen
Cyrillus Johanssons eleganta planförslag från 1939 för järnvägsövergång och korsningen vid Hammarbacken i Ludvika, som med en modern lösning skulle bevarat bruksområdet intakt.

Det finns flera arkitekter som satt sin prägel på våra bruksorter under 1900-talet men Cyrillus Johansson, 1884-1959, är kanske den som med sitt karaktäristiska formspråk och mängden byggnader påverkat orterna Fagersta och Ludvika allra mest.

Arkitektkontoret fanns i Stockholm men han arbetade över hela Sverige och  han var mycket produktiv. Han är känd för sina påkostade och monumentala verk som till exempel Värmlands museum och Årstabron i Stockholm men ritade även villor och affärs- och hyreshus, inte minst i huvudstaden.

Cyrillus Johansson var klassiskt skolad, naturligtvis påverkad av sin tid men han föll aldrig riktigt för tidens stora formideal, funktionalismen. Byggnaderna han ritat är traditionella och ändå mycket moderna.

Under åren 1931-41 var Cyrillus Johansson stadsarkitekt i Ludvika och samtidigt flitigt anlitad av Fagersta Bruk. Under de tio åren skapade han många för stadsbilden viktiga hus på båda platserna samt även en byggnad i Smedjebacken. Cyrillus Johansson gillade även stadsplaner och på uppdrag av Fagersta Bruk upprättade han den byggnadsplan som formade Fagersta efter stadsbildningen 1944.

Till de häftigaste byggnaderna han gjorde i Ludvika och Fagersta tycker jag man kan räkna till exempel Fagersta Bruks AB:s huvudkontor (1939) som när det invigdes var ett av Sveriges största och mest moderna kontor och Ludvika stadshus (1937) ett verkligt landmärke. Exempel på andra byggnader i Ludvika är affärs- och bostadshus efter Storgatan, Saga-biografen, och järnvägsstationen och i Fagersta  till exempel gamla brandstationen och Brukskyrkan med klockstapel i Vilhelminaparken.

Stor arkitektkonst som det här ska man vara rädd om, tycker jag, restaurera med vördnad. Om man tänker bort Cyrillus gärning i Ludvika och Fagersta  blir det inte mycket kvar att skryta med i stadsbilden. Cyrillus Johansson satte ny prägel men förstod småstadens och bruksortens karaktär.

Om Cyrillus Johanssons verksamhet i våra trakter kan man läsa bland annat på http://www.fagersta.se och i en skrift av Ann-Marie Gunnarsson utgiven av Ludvika kommun 2010. Anita Stjärnlöf-Lund har skrivit om Cyrillus Johanssons museum Soltemplet i Karlstad och Cyrillus Johansson från Askersund till Östersund.

Ekomuseum Bergslagen då och nu

Att vara eller inte vara i samverkan är frågan några av Ekomuseum Bergslagens stiftare ställer sig, närmare bestämt Surahammar, Hallstahammar och Fagersta.

Ett industrihistoriskt kulturarv visas
Ett industrihistoriskt kulturarv visas för publik varje sommar i Karmansbo smedja, en föreställning med hetta.

Varför ett ekomuseum? Stiftelsen bildades för 24 år sedan. Då var det angeläget att rädda det industrihistoriska arvet som sakta men säkert förföll. På Länsmuseerna i Dalarna och Västmanland insåg man att det  liksom  hundra år tidigare varit viktigt att bevara allmogens kulturhistoria åt eftervärlden så var det nu hög tid att ta tag i dokument från den epok som handlat om industrialiseringen och som gett Sverige en rejäl skjuts framåt i utvecklingen. Det viktigaste området för den historiken är Bergslagen.

Örjan Hamrin, Ekomuseum Bergslagens skapare.
Örjan Hamrin, Ekomuseum Bergslagens skapare.

Med inspiration från bland annat Frankrike och England drog Erik Hofvrén och Örjan Hamrin på Dalarnas museum under tidigt 1980-tal igång en plan för ett Ekomuseum Bergslagen. Det handlade först om Västerbergslagen, men spred sig utmed Strömsholm kanal med omnejd ner i Västmanland. Eftersom vi delar samma historia slog sig sju kommuner ihop till en stiftelse för att med gemensamma krafter bevara, synliggöra och tillgängliggöra hyttplatser, gruvor, bruk, smedjor och mycket mer på plats i landskapet där det en gång hänt på riktigt.

Ekorådet träffas på Västanfors hembygdsgård
Ekorådet, företrädare för föreningar knutna till besöksmålen, träffades på Västanfors hembygdsgård i september 2013

Men nu då? Är Ekomuseum Bergslagen fortfarande aktuellt som arbetsform? Kulturarvets betydelse för en stark turistnäring är bekräftat och ett område för ett nästa steg för stiftelsen att samverka kring. Men frågan är om stiftarkommunerna vill göra det tillsammans, eller var och en för sig? Den frågan ska diskutera på en workshop den fjärde april i Fagersta dit stiftare, styrelse, tjänstemän, Ekorådet och föreningsliv kommer att inbjudas. Alla är varmt välkomna att delta i det viktiga samtalet om Stiftelsen Ekomuseum Bergslagens framtidsfrågor. Inbjudan kommer att skickas ut till berörda samt läggas ut på Ekomuseums webbplats.