Cyrillus Johansson i Fagersta och Ludvika

Cyrillus plan för korsningen Faluvägen-Grangärdevägen

Cyrillus Johanssons eleganta planförslag från 1939 för järnvägsövergång och korsningen vid Hammarbacken i Ludvika, som med en modern lösning skulle bevarat bruksområdet intakt.

Det finns flera arkitekter som satt sin prägel på våra bruksorter under 1900-talet men Cyrillus Johansson, 1884-1959, är kanske den som med sitt karaktäristiska formspråk och mängden byggnader påverkat orterna Fagersta och Ludvika allra mest.

Arkitektkontoret fanns i Stockholm men han arbetade över hela Sverige och  han var mycket produktiv. Han är känd för sina påkostade och monumentala verk som till exempel Värmlands museum och Årstabron i Stockholm men ritade även villor och affärs- och hyreshus, inte minst i huvudstaden.

Cyrillus Johansson var klassiskt skolad, naturligtvis påverkad av sin tid men han föll aldrig riktigt för tidens stora formideal, funktionalismen. Byggnaderna han ritat är traditionella och ändå mycket moderna.

Under åren 1931-41 var Cyrillus Johansson stadsarkitekt i Ludvika och samtidigt flitigt anlitad av Fagersta Bruk. Under de tio åren skapade han många för stadsbilden viktiga hus på båda platserna samt även en byggnad i Smedjebacken. Cyrillus Johansson gillade även stadsplaner och på uppdrag av Fagersta Bruk upprättade han den byggnadsplan som formade Fagersta efter stadsbildningen 1944.

Till de häftigaste byggnaderna han gjorde i Ludvika och Fagersta tycker jag man kan räkna till exempel Fagersta Bruks AB:s huvudkontor (1939) som när det invigdes var ett av Sveriges största och mest moderna kontor och Ludvika stadshus (1937) ett verkligt landmärke. Exempel på andra byggnader i Ludvika är affärs- och bostadshus efter Storgatan, Saga-biografen, och järnvägsstationen och i Fagersta  till exempel gamla brandstationen och Brukskyrkan med klockstapel i Vilhelminaparken.

Stor arkitektkonst som det här ska man vara rädd om, tycker jag, restaurera med vördnad. Om man tänker bort Cyrillus gärning i Ludvika och Fagersta  blir det inte mycket kvar att skryta med i stadsbilden. Cyrillus Johansson satte ny prägel men förstod småstadens och bruksortens karaktär.

Om Cyrillus Johanssons verksamhet i våra trakter kan man läsa bland annat på http://www.fagersta.se och i en skrift av Ann-Marie Gunnarsson utgiven av Ludvika kommun 2010. Anita Stjärnlöf-Lund har skrivit om Cyrillus Johanssons museum Soltemplet i Karlstad och Cyrillus Johansson från Askersund till Östersund.

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Cyrillus Johansson i Fagersta och Ludvika

  1. Örjan Hamrin skriver:

    Vi hade ett arkitekturtema inom EmB på 80-talet med just Cyrillus, med Erskine, med Ahlberg och med Wahlman som ledande namn. Drivande i detta var Hans Rehnberg.
    ÖH

    • Anna Falkengren skriver:

      Intressant. Vi kommer att göra en faktaruta om Cyrillus i guideboken som ska tryckas igen.

      • Catharina Nolin skriver:

        Om guidboken inte redan är omtryckt borde ni också se till att få med hans medarbetare trädgårdsarkitekten Helfrid Löfquist som ofta ansvarade för markplaneringen i tätt samarbete med Johansson, bl a vid huvudkontoret i Fagersta, Ludvika stadspark mm.
        Vänliga hälsningar
        Catharina Nolin

  2. Örjan Hamrin skriver:

    Du kan hitta om honom + de andra jag nämnde i boken ”Dalarna 2001”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s