Den här bloggen är flyttad.

Hej ni som följer den här bloggen eller som hittar hit ändå.
Den här bloggen är flyttad, in på Ekomuseum Bergslagens hemsida.

Hemsidesadressen är: www.ekomuseum.se
Den nya bloggens adress är: www.ekomuseum.se/blogg

Hoppas att ni vill (fortsätta att) läsa om Ekomuseum Bergslagen och att vi ”ses” på hemsidan och i bloggen även framöver.

Malin Andersson, verksamhetschef Ekomuseum Bergslagen.

 

 

Annonser

Tack Anna Falkengren

Fredagen den 14 december var en annorlunda dag för Ekomuseum Bergslagen. Anna Falkengren, som varit Ekomuseums verksamhetschef sedan juli 2013 tackades av i samband med årets sista styrelsemöte.

20181214_121303

Anna Falkengren började som verksamhetschef på Ekomuseum Bergslagen i juli 2013 och hennes första och genomgripande uppgift blev att börja stabilisera det enorma nätverk som är Ekomuseum Bergslagen.
Den här processen startade Anna med en stor workshop som arrangerades 2014.

Eftersom museet består av 68 besöksmål, i sju kommuner i två län samt med två länsmuseer är det i sig en stor organisation.

Lägg därtill alla samarbetspartners runt omkring: länsstyrelserna, konstfrämjandena, konstrum Bergslagen, nätverket för Järn-Koppar-Silver, Strömsholms kanal, Bergslagssatsningen, Visit Dalarna och Västmanland Turism, för att nämna några. Tillsammans med dessa har Anna drivit olika projekt som Ekomuseum Bergslagen medverkat och medverkar i.

Utöver ”nätverkandet” ingår i arbetet på kansliet att se till att alla besöksmål och Ekomuseum Bergslagen marknadsförs och det inte endast genom traditionell annonsering.

Varje besöksmål har en egen vandringsfolder.
Varje sommar trycks en sommarfolder.
Anna har skapat en mycket uppskattad och fin tidskrift ”Magasinet” som nu getts ut fyra år på olika teman.
Dessutom har under Annas tid en ny bok producerats: ”Krasch-bom-bang, en bok om berg och stenar”.
Ekomuseum Bergslagen har en hemsida, ett facebook-konto och två instagramkonton.

#järnruttenveckan har också skapats under Anna Falkengrens tid som verksamhetschef. Med inspiration från olika konstrundor har Anna byggt upp en aktivitetsvecka som går av stapeln den första veckan i juli varje år sedan 2015.

Styrelsens ordförande Ingvar Henriksson tackade av Anna genom att berätta om allt detta och förundrades över allt hon hunnit med från kansliet under den här tiden och med förhoppningen om att tillvaron som pensionär ska berikas med fortsatt engagemang för kultur, konst och historia.

Till avtackningen anslöt även representanter från Skinnskattebergs kommun, Norbergs kommun, Fagersta Turism, Dalarnas museum, Västmanlands läns museum, Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Västmanland, Strömsholms kanalbolag och Visit Dalarna. Anna fick hjälp av museicheferna från länsmuseerna med att bära ut alla blommor och presenter till bilen!

 

#järnruttenveckan 2019.

Datumen för #järnruttenveckan 2019 är lördag 29 juni till och med söndag 7 juli.
Alltid vecka 27.
”Save the date” brukar man säga: skriv upp datumen i kalendern!

20180704_183208I år, 2018, innehöll #järnruttenveckans program mer än 130 olika punkter.
Förhoppningen är att nästa års program ska vara lika gediget, intressant och utspritt i hela det område som är Ekomuseum Bergslagen.

Under årets #järnruttenvecka fick jag en chans att, inför jobbstarten i september, åka runt till så många av Ekomuseums 68 besöksmål som möjligt. 48 stycken hann jag med och ute på de olika besöksmålen fanns entusiastiska ideella och personal som tog emot.

Vattenhjulen snurrade, eldarna brann – där man fick elda, det var ju knastertorrt i markerna! – kaffe och mat serverades, guidningar gjordes, teatrar spelades upp.

Själv fick jag bära rödjord, starta en blåsmaskin, lyssna på många bra guider, äta härliga hembakta bullar, jag plockade på mig broschyrer som jag fortfarande sitter och bläddrar i, jag tittade på konst, vallhundar, körde vilse, upptäckte oväntade pärlor och återupptäckte platser jag besökt förr.
Jag gick på guidningar om allt ifrån slott till humlor, fotograferade, pratade med besökare och förstås med arrangörer.

Dessutom såg jag mig själv som tioåring på skolavslutning, i en tidningsartikel från 1978, i en utställning på hembygdsgården i Ramnäs. Bara en sån sak!

20180630_121113

Äventyret Ekomuseum Bergslagen.

När jag började arbeta som kommunanställd guide på Engelsbergs bruk och Oljeön i sjön Åmänningen utanför Ängelsberg 1988 var jag bra ensam där på somrarna.
Kommunens turismansvarig tog semester och besöksantalet var inte större än att det räckte med en guide.

Med en magväska med växelkassan och biljetter samt nycklar i, cyklade jag mellan bruket och bryggan. Rodde ut besökarna till Oljeön och cyklade tillbaks till hyttbacken. Två turer på bruket per dag och en till ön, plus några enstaka bokade grupper över sommaren, så såg det ut.

Säsongen var ganska kort, från midsommar till andra halvan av augusti. Då lämnade jag in redovisningen, kvarvarande biljetter och kassan.

De första åren var jag ganska ovetande om att Ekomuseum Bergslagen höll på att växa fram, det bildades ju 1986 och har alltså nu fyllt mer än 30 år!
Snart blev jag dock medveten om att det fanns och vilken värld som öppnade sig för mig då!

Genom det då otroligt aktiva nätverket och de många bussarna som åkte runt i området, med guider, intresserade från de olika besöksmålen, med folk från kommuner och länsstyrelser och museer, fick jag se hela området.
Jag gick utbildningar, bland annat en lite större sådan som gav mig rätt att titulera mig Bergslagsguide.

Efter den utbildningen fick jag själv börja guida på bussarna och det var spännande att bege sig från ”min gata” Ängelsberg, ut i det stora område som Ekomuseum Bergslagen är.
Sju kommuner i två län är med: Skinnskatteberg, Hallstahammar, Surahammar, Fagersta, Norberg, Smedjebacken och Ludvika.

En resa jag minns speciellt väl är när en grupp från USA kom på besök. Deltagarna var lärare i biologi, vilket ledde till många stunder då vi slog våra kloka huvuden ihop över någon av deras böcker om arter av gräs och skalbaggar – inte precis mitt specialområde ens på svenska, än mindre då på engelska.

Det de – som kom från en stat där prärien brer ut sig och inte ett träd syns på mil efter mil – fascinerades mest av på hela resan, som bland annat gick till Ramnäs bruk och Lancashiresmedjan där, samt till Röda jorden, var när vi på väg till just Röda jorden fick stanna för att en timmerbil stod i vägen och lastade.

Innan jag hann förklara att nu skulle vi få lov att vänta ett tag innan vi kunde åka vidare såg jag att det ”bubblade” i hela bussen. De höll på att dra på sig ytterkläderna för att ge sig ut och fotografera detta exotiska som en timmerbil mitt i skogen innebar.

Att guida hör till det roligaste jag vet. Nästan varje sommar i 25 år återvände jag som guide till Ängelsberg, jag guidade på bussresorna genom Ekomuseum Bergslagen, på Gammaldags jul på Västanfors hembygdsgård i Fagersta och på Nya Lapphyttan.
Jag arbetade även på turistinformationer i Fagersta, Ängelsberg, i Norberg och på Västanfors.

Så småning om tog jag fartygsbefälsexamen klass 8 för att kunna köra passagerare till Oljeön i Ängelsberg. Tiden då vi rodde över besökarna i en plåteka med plats för åtta personer var snabbt förbi och färjan Petrolia transporterar nu sedan länge passagerarna istället.

I och med att jag började som verksamhetsledare på Fagersta-Västanfors hembygdsgård 2012 har jag inte arbetat som guide på somrarna sedan dess, utom vid enstaka tillfällen då jag fått en chans att guida en grupp någon stans.

I december 2017 slutade jag på Västanfors hembygdsgård och fick frågan om att ta över efter Anna Falkengren då hon går i pension från Ekomuseum Bergslagen i december 2018.

Därför blev det en kort sejour i mitt eget företag igen, innan jag avlutade verksamheten där för att börja halvtid på kansliet nu i september och jobba tillsammans med Anna året ut.

Företaget arbetade jag i 2007 – 2011, även där var temat kultur och turism: hemsidor och informationstexter till besöksmål och besöksföretag, att arbeta med tillgänglighetsdatabasen på uppdrag av Bergslagssatsningen, att guida och bemanna turistinformationer på uppdrag av kommuner och olika museer samt med guideutbildningar.

Ekomuseum Bergslagen gav mig en känsla av sammanhang. Samtidigt som mina kunskaper växte kvarstod känslan av mystik som det innebär när besöksmålen ligger kvar på sina ursprungliga platser, som de flesta av Ekomuseets besöksmål gör. Här har människor levt och verkat. Arbete, fritid, utbildning, familjeliv, kyrka och traditioner, rädslan vid nödår och glädjen vid lyckade framsteg – allt har hänt, liksom det händer nu, för oss, idag.

Samtidigt som vi känner närhet till människorna som varit här före oss, får vi använda vår fantasi för att fylla ut våra kunskapsluckor. Allt får vi aldrig veta – och det kanske är bra, för det väcker vår fantasi till liv och gör att vi nyfiket tittar vidare på historien och allt den kan lära oss.

Speciellt tack till Anna för det varma och proffsiga mottagandet, jag är tacksam för tiden vi får arbeta tillsammans!
Och tack Ekomuseum Bergslagen för allt jag fått hittills och för att jag nu fått förtroendet att arbeta vidare med verksamheten. Här i bloggen kommer jag att skriva om arbetet på kansliet, om det enorma nätverk som Ekomuseum Bergslagen är och om de olika miljöerna, nu 68 till antalet.

Jag hoppas vi ses här i bloggen, att du känner dig välkommen på hemsidan och att höra av dig till mig på kansliet, att du följer Ekomuseum Bergslagen på Facebook och att vi träffar på varandra ute i de fantastiska miljöerna.