Boksläppstårtan 2012

Boksläpp kräver tårtkalas. Första gången var 2010, när vi släppte guideboken Om Järn och Människor. Då hade vi med ett lokalt omtalat recept i boken, som vann tårtpris på 1940-talet: Torrbotårta. Då provbakade jag flera stycken och den var jättegod minns jag. Nästa tillfälle var året därpå, 2011, när vi släppte Järnladies. Där hade vi med receptet på Elsa Anderssons berömda Tangotårta. Hur ska det här gå tänkte jag och bakade några stycken, men det gick fint, det var himmelska tårtor.

Den här gång när vi släppte Älskade Mathilda, så har vi inte haft något tårtrecept med i boken. Kanske passade det inte eftersom Mathilda under de här åren knappast hade råd att ens tänka på att baka tårta. Hon fick vara glad om hon kunde baka sitt matbröd och ibland förgylla sin vardag med vetebullar, som hon gräddade i sin nästan ständigt varma gjutjärnsspis. Om hon hade ved!

Det fick bli en Sommartårta till Mathilda, med jordgubbar – en botten med mandelmjöl, minskade också på sockret, det blev lite som en mazarin. Tårtor är festligt. Om nån är intresserad så gjorde jag så här:

5 dl mandelmjöl (finns på hälsokosten)
1,5 dl rårörsocker
150 gr smör
– detta rörs ihop när smöret mjuknat.
Tillsätt 4 ägg, rör ner dem ett i taget.
Smörj en form, strö kokosflingor i den och bred ut smeten.
Grädda i 175 grader, ca 20-25 min.

Kakan blir flat, den pöser inte upp. Sen mosade jag jordgubbar med lite råsocker och bredde ut moset på ytan. Vispad grädde klickade jag ut runt kanterna rätt rejält och pyntade med hela och halva jordgubbar. Mums!!!

Annonser

Och hur blev Elsas Tangotårta…?

Så här blev Tangotårtan när jag gjorde den hemma i köket.  Kondisreceptet finns i boken om Järnladies i berättelsen om Elsa Andersson. Tårtan såg inte ut som den på Elsas kondis, men ändå var den lite lik fast min blev fyrkantig av praktiska skäl – en enda botten på bakplåtspapper i långpanna, som sen delades i två lika delar till två bottnar. Sen gjorde jag egen enkel vaniljkräm på äggulorna och det gjorde nog susen. Tårtan smakade suveränt gott men visst blev den söt med florsockerglasyren på toppen. Men som sagt urgod, en riktig festtårta och det var just så Elsa måste ha tänkt när det begav sig på 1920-talet, det glada 20-talet! Då var det tango, charlestone och shinglade nackar, fest och glam i korta klänningar när korsetter, långkjolar och högkragade liv äntligen försvunnit med första världskriget. Man andades ut efter ett långt mörker och var lätt om sinnet.  Och Elsa skapade Tangotårta med stort T i Norberg, tårtan fick ett namn. Framtiden var ljus….

Så här gör du en Tangotårta för 12-15 personer hemma i köket: 

Botten: 500 g grovt riven mandelmassa blandas med 4 ovispade äggvitor. Bred ut tunt på bakplåtspapper i långpanna. Smeten fyller inte hela pannan. Grädda ljusbrun i 200 grader, det tar ca 10-12 minuter, högst en kvart. Håll koll! Låt sen botten kallna innan du delar den och lossar från pappret.

Vaniljkräm: Blanda 4 äggulor, 2 dl gräddmjölk (mest grädde 40%),  2-3 msk socker, 1 msk potatismjöl, 1 tsk vaniljsocker i en tjockbottnad kastrull och sjud upp tills krämen tjocknar. Ständig omrörning! Det får inte koka för då skär sig krämen. Akta så den inte bränner vid i botten. Kyl sen kastrullen i kallt vattenbad.

Gräddlager: 5 finhackade ananasringar (väl avrunna) blandas i 4 dl hårt vispad grädde. Spara först lite vispad grädde till kantputs och garnering.

Glasyr: 1,5 dl florsocker och 1 msk vatten röres ihop till en slät glasyr precis innan användning för den stelnar ganska kvickt. Häll ut glasyren ovanpå och bred genast ut den på ytan.

Garnering: Gräddklickar med ömsom röda cocktailbär och ömsom stora bitar av ananas.

Bygg tårtan så här: Bred vaniljkräm på den ena botten. Bred ett tjockt gräddlager ovanpå vaniljen. Lägg på nästa botten. Putsa kanterna med lite grädde. Bred nu ut glasyren ovanpå. Låt torka en stund. Garnera. Ställ tårtan i kylen över natten, då blir den allra bäst. Det är konditorns bästa tips!

Åter till Ludvika och Ekomuseum!

Jag har haft semester i två veckor, jag har jobbat på mitt hus i Jämtland. Semester betyder att Ekomuseum har fått maka på sig ett tag, det har nog den idoge bloggföljaren lagt märke till. Men här ska jag inte bli privat, nä – nu återgår jag till ordningen och måndag morgon är jag samvetsgrant på kansliet på Ludvika Gammelgård igen, så är det. Jag bara varslar lite….

Kommande vecka ska bjuda på ett boksläpp. På tisdag bränner det till med Järnladies och jag ska baka Tangotårtor innan dess, har redan inhandlat ingredienser och ligger i startgroparna. Ska till och med göra vaniljkrämen själv, fast det står att man ska ha färdigköpt marsànkräm i receptet. Men det blir många äggulor över, eftersom äggvitorna ska användas i mandelbottnarna så vad gör man med dem annars? Klart att Elsa gjorde egen vaniljkräm när det begav sig på 20-talet. Till vaniljkräm behövs det nämligen äggulor. Det är förstås en anledning till att vaniljkräm ingår i receptet. Visserligen kunde jag väl köpa färdiga Tangotårtor från Elsas i Norberg men nu finns receptet med i boken och då måste jag förstås göra allt själv, annars får jag skämmas. Det blir ett test av receptet också. Jag gör tårtorna på måndag och serverar på tisdag, de mår bra av att stå i kylen en natt och safta till sig. Det blir ett kafferep kl 15 på tisdag med pressen och de kvinnliga skribenterna, alla kommer utom två. Jag ska fotografera tårtorna när de är klara för de kommer garanterat inte att likna de färdiga ståtliga höga skapelserna från kondiset! Men smaken borde bli snarlik.

Det är alltså Elsa Anderssons konditori i Norberg jag pratar om. Elsas historia finns med i boken, hon var en driftig och målinriktad kvinna, visst blir man lite tagen av den sorten. Ja, ni som köper boken får läsa själva om alla envisa damer.

Elsa Andersons Konditori i Norberg


Så var jag då på Elsas igen! Börjar bli en trägen gäst där. I fredags hade jag stämt träff med Elsa Andersons sonson Robert Bergvall på kondiset. Jag ville prata med honom om hans farmor, för hon ska vara med i vår bok om Järnladies. Robert Bergvall övertog kondiset efter sin far, som i sin tur övertog det efter Elsa. Det har gått i arv men nu är rörelsen såld sen två-tre år tillbaka. Robert bor dock kvar i den stora lägenheten en trappa upp där allt är som det var en gång – det såg ut så. En inbjudan att se den lägenheten tackar man inte nej till, det var en upplevelse, ett levande museum! Där fanns förstås fina kort på Elsa, maken Emil och sonen Gunnar. Elsa dog redan 1937 så Robert träffade aldrig sin farmor men minnet av henne är så starkt påtagligt i och runt huset. Jag har boken om Elsas kondis, den som Robert skrivit och där finns många fina recept på smaskiga bakverk. Den där himmelskt goda Tangotårtan, ah!  Den var jag bara tvungen att äta en bit av igen; mandelmassa, grädde med ananas – jättegott! Tårtan skapades under det glada 20-talet, strax efter första världskriget. Då kom färsk ananas till Sverige och då dansades det både tango och charleston.  Nu fick jag höra av Robert hur man bakar tårtan, vad man ska tänka på, t.ex. hur man bäst vispar grädde för att få den luftig och stabil! Och hur den tårtan var förr, den har förändrats något under åren. Intressant. Jag ville veta allt om Elsa och tårtan, jag ska nämligen skriva ett litet stycke om henne och baka ett antal Tangotårtor till boksläppet i början på juli. Ska nog försöka baka ursprungstårtan som har tre bottnar, tror det kommer att passa min vispade grädde bäst. Ska nog provbaka en redan till påsk förresten!

Och ni som är i krokarna i påsk och vill ta en god paus – glöm för all del inte Elsas!!

Tango och Elsas kondis – ett gott tips

Norberg Elsas konditoriTangotårta på Elsas i NorbergMitt i Norberg finns en skatt. Hit skyndande jag efter mitt föredrag, hit till en bit av den berömda Tangotårtan, Elsas recept från 1920-talet. Den är en dröm av mandelmassa, grädde, vaniljkräm och ananas och avnjuts bäst med en kopp kaffe. Lunch? Nä. Det fick det bli en bakelse. Jag fick ju ett presentkort av ”Föreningen Norbergare minns” se förra inlägget. Och man måste passa på när man är på Elsas. Vem bryr sig om räkmacka när man står i ett kondis som dignar av godaste bakverk, berömt långt utanför Bergslagen, kanske lite världsberömt? Gammalt ja, ända sen 1916 har konditoriet legat här, i samma hus, alltid lika välbesökt. Elsa kom som ung utbildad konditor till Norberg, mötte sin kärlek och gifte sig. Hon hade en dröm: ett eget konditori. Och så fick det bli. Makarna köpte ett hus för ändamålet. Sen dess gör alla resande uppehåll i Norberg. När man ändå är mitt i Norberg, så måste man passa på att gå neråt ån och njuta av den gamla fina miljön med alla lite sneda och vinda trähus som hyser bostäder, ateljéer, konsthantverksbutiken Abrahamsgården och ett antikvariat. Hela detta centrum blev ett besöksmål i Ekomuseum 2009 och kallas: Gamla Norberg och Engelbrekt. Engelbrekt kommer just härifrån. Norberg liknar en liten stad men är en tätort, en förtätad bergsmansby med rötter i 1300-talet och med en urgammal järnhantering. Hyttorna runt Norberg tillhör de äldsta man känner i Sverige. Gamla gruvor finns överallt, Norberg liknar en storpipig ost under markytan sägs det. Håligt alltså.