Teatermaskinen

I somras åkte jag till Riddarhyttan på teater och fick vara med om en berättelse om livet i Bergslagsskogarna förr. Historien blev berättad för mig, och resten av publiken, från en ovanlig scen, nämligen skogen. Vi gick på stigar, satt i mossan eller på bänkar, rodde kyrkbåt på skogtjärn med vita näckrosor och blåsvart vatten, åkte häst och vagn på grusväg, lyssnade, såg och upplevde.

Genom Teatermaskinens föreställning ”Vi går en annan väg” mötte vi skogens människor deras liv och inte minst kamp för livet. I tretton timmar hölls publiken fängslad, visserligen uppdelad på två dagar, men ändå. Det är svårt att begripa hur folk klarade sig i skogarna här i Bergslagen på 1300-talet, med trolldom, köld och onda makter ständigt lurande. Föreställningen tog med publiken ända fram till 19oo-talet. En innehållsrik tidsresa, jag menar 600 år på 13 timmar kräver koncentration.

Teatermaskinen i Riddarhyttan är en sorts konst och historiemaskin, en mötesplats för scenkonst, forskning och folkbildning. Själva ”Maskinhuset” är en mer eller mindre osannolik farkost i skogen, stor som en flyghangar. (På bilden syns bara halva byggnaden). Teateruset i skogen kan kanske symbolisera historia korsad med konstnärlig kreativitet och livet idag i Bergslagen. En idé finns om en bok som delvis knyter an till teaterföreställningen och som kan användas i skolor och som studiecirkelmaterial lite varstans för att sprida kunskap.