Varför ett ekomuseum?

KS i Surahammar
Kommunstyrelsen i Surahammar, möte den 17 augusti 2015. På ett av fotografierna i bakgrunden syns Kia Ericsson, tidigare kommunalråd i Surhammar och engagerad ordförande i stiftelsen Ekomuseum Bergslagen.

Vad ska man ha ett ekomuseum till? Det blev aktuellt att fundera extra på den frågan i samband med att jag blev inbjuden till kommunstyrelsen i Surahammar. Ja, Surahammar är den av Ekomuseum Bergslagens nio stiftarna som inte varit aktiv på länge.  De drog sig tillbaka från samarbetet för sex sju år sedan. Men nu kom alltså en inbjudan från nye kommunalrådet Tobias Nordlander. Det kändes både extra roligt och oroligt att stiga in i Surahammars kommunhus och att träffa kommunstyrelsen där. Dagarna innan grubblade jag på frågan om den här stiftelsen verkligen behövs? Vad går förlorat om den upphör? Vad vinner stiftarna på att samverka i ett ekomuseum?

Själv är jag helt övertygad om ekomuseers förträfflighet men även en redan frälst kan behöva tänka efter och gå till botten med frågan utifrån en kritisk hållning. Jag letade fram Peter Davis bok ”A sense of place”. Boken är en bibel i sammanhanget, där beskrivs den grundläggande tanken om ekomuseer och hur olika ekomuseer i världen arbetar. Om jag med egna ord, otroligt kort, sammanfattar vad Peter Davis skriver så blir det så här:

Ett ekomuseum är en process där människor tar fram sin historia utifrån platsens genuina miljöer i landskapet. I ett ekomuseum knyts kontakter mellan historia, befolkningen och kommunens styre. Den processen skapar stolthet och ger fördelar till samhället i form av kunskaper, trivsel och därmed utveckling. Peter Davis talar om betydelsen av att ha en känsla för platsen. I motsats till gamla klassiska museer som oftast toppstyrt bestämmer vad som ska samlas in och visas så är ett ekomuseum levande nätverk, dialog, delaktighet och historia på plats där det en gång hänt.

Ordet ekomuseum föddes på 1970-talet och eko är detsamma som i ekologi och ekonomi. Det betyder alltså att ett ekomuseum är ett museum med ett helhetsperspektiv.

När jag arbetar med Ekomuseum Bergslagen ser jag att det stora nätverket av människor i föreningsliv och i kommuner och över kommun- och länsgränser verkligen kan, om det fungerar bra, göra skillnad. Ett ekomuseum kan användas som ett supereffektivt verktyg i samhällets utveckling – men då krävs viljan att både lyssna och prata med varandra.

Jag hoppas starkt på att Surhammar bestämmer sig för att åter igen bli aktiva stiftare i Ekomuseum Bergslagen.

Annonser